Idag har jag sagt hejdå till min älskade vän Sofia. Ett helt år kommer hon vara borta. Det faktum att vi inte kommer kunna träffas precis när vi känner för det har, trots en del tårar när jag och Linnea vinkade av henne på flygplatsen, inte riktigt sjunkit in än. Det känns som att på några dagar kommer hon vara hemma igen och att allt är som vanligt. Men 2015 kommer vara allt annat än som vanligt. Jag vet inte riktigt hur jag känner inför detta, är bara ett virrvarr av olika känslor. Förändring är jobbigt.